fredag 17 november 2017

Res - med bara handbagage

Det kanske kan verka galet men jag har nu provat två gånger att bara resa iväg med ett handbagage och det har fungerat alldeles utmärkt. Läs mer om hur jag gick till väga här.



För några månader sedan reste jag på en bussresa under sju dagar till Portugal och Spanien, då var det självklart att resa så lätt och det fungerade utmärkt. Och nu har jag precis kommit hem från 12 dagar i Vietnam, med väskan som ni ser ovan. Jag hade, som jag skrivit om tidigare, köpt mig en ny lätt väska i liten storlek, pimpad med egen dekor så jag skulle hitta den lätt på bagagebandet.



Det var också lite lättare än förra gången jag reste med bara handbagage, nu var jag ju säker på att det skulle vara varmt och jag behövde bara lätta sommarkläder. De väger ju betydligt mindre än tröjor och kraftiga skor. Sedan hade jag bestämt att väskan skulle checkas in som vanligt på hemresan, då fylld med saker som jag köpt under resan.


En bild från stranden i Mui Ne, i södra Vietnam.

Sedan packade jag ner bara det allra mest nödvändiga, två klänningar, tre soltoppar att bära över bikinin och även till mina bägge byxor, ett par tajts, tre olika t-shirts och ett linne. Samt underkläder och en liten incheckningsbar plastpåse med krämer & vätskor, ett par sandaler, ett par gympaskor som jag skulle kasta under resan samt ett par badskor. Ett par böcker som jag lämnade kvar i Vietnam, samt en påse med min nylonryggsäck som blev mitt handbagage på hemresan. That's it!


En bild från hotellet i Saigon, Asian Ruby Luxury hotel.

Fördelarna överväger verkligen eventuella nackdelar. Bara att slippa vänta på bagaget väl framme i Saigon var en lycka. Sedan reste vi ju runt i landet en del och då var det också skönt att resa lätt. Jag hade faktiskt inte ens behövt bägge klänningarna och så lyckades jag tvätta ett par byxor och en t-shirt innan hemresan. Men det är så otroligt onödigt att packa mer egentligen.


En gata i storstaden Saigon. Olika typer av affärsidkare...

Här är mina bästa tips:
1 Fundera på vad ni egentligen behöver därnere på resmålet det är ofta inte så mycket som du tror, 2 kombinera dina plagg väl så verkar det som du har fler outfits, 3 försök tvätta en del under resan om det går, 4 packa bara lätta, skrynkelfria kläder och skor - det är otrolig skillnad bland plaggen, 5 använd en bra resväska som är liten nog att gälla som handbagage men som väger lite och fungerar att checka in, 6 välj också en superlätt bag/ryggsäck i nylon som du packar ner i väskan för att sedan bli ditt handbagage på vägen hem, använd små förpackningar med vätskor och krämer så de passar in i påsen som accepteras vid säkerhetskontrollen.


I trädgården till vårt hotell Sunny Beach hotel i Mui Ne, längs kusten.

Text och bild: Agneta Nisbeth/Nisbeths resblogg

fredag 13 oktober 2017

Söndagsbrunch vid slottet

Man kan göra små reseupplevelser även i närområdet. Som häromveckan då jag reste över till närbelägna Sigtuna/Märsta för att äta en söndagsbrunch på Stenladan vid Steninge slott.



Det ligger bara en 20 minuters resa från mitt hem, så det borde väl inte kallas för någon längre utflykt men det var nästan 8 år sedan sist jag var där.



Bredvid slottet ligger denna länga, här finns numera en lunchrestaurang med chansen att äta en god och riklig buffe för 300 kronor per person, då ingår ett underbart desserbord och kaffe på maten.



Efter en lång lunch och en massa prat och mat, så kan man sedan vandra runt i resten av byggnaden som innehåller flera olika spännande affärer.



På övervåningen finns bland annat klädaffär och en möbel- och inredningsaffär, här handlade jag bland annat en skön kudde.



Läs mer här på deras hemsida››

Text och foto: Agneta Nisbeth/Nisbeths resblogg

söndag 3 september 2017

Besök i Trancoso sedan väntar Salamanca och Madrid

Här kommer det sista avsnittet av mitt reportage från bussresan med Ölvemarks. Denna gång lämnar vi det vackra Portugal och beger oss in över gränsen till Spanien. Men först ska vi besöka den lilla portugisiska staden Trancoso.


Det här är en del av borgen som finns på en kulle i staden Trancoso - vårt sista stopp innan Spanien.

Klockan tre på natten vaknar jag av en rejäl smäll, det är åskan som går. Antar att den slår ner i eller bredvid hotellet eftersom flera av rummets lampor inte längre fungerar. Regnet öser också ner utanför, men när jag vaknar så har ovädret upphört och solen skiner igen. Efter en frukost på hotellet i Viseu så tar vi våra väskor och äntrar bussen igen. Nu ska vi först till staden Trancoso.



Här får vi stanna i någon timme, även här får vi klara oss på egen hand. Något jag föredrar, vill hellre studera staden på egen hand än att höra några wikipedia-fakta uppläst av guiden. Så jag vandrar runt i den medeltida stadskärnan och njuter av varje gata.


En kaffe på ett café blev det, tillsammans med busschauffören. Jag passade på att fråga honom om saker och ting, betydligt bättre info än av guiden.


Hit hade jag nog aldrig tagit mig helt på egen hand, det är just så här jag uppskattar resan mest. Att jag får besöka ställen som varit svårt att se om man inte hyrde en bil. För att köra bil utomlands är något som inte kommer på fråga för mig numera.
Vi åkte sedan vidare mot gränsen och kort efter att vi anlänt in i Spanien så blev det ett lunchstopp på en vägkrog. En trerättersmeny för 100 kronor var helt ok, både i fråga om pris och smak. Miljön var kanske inte så kul dock.


På eftermiddagen anlände vi till min favorit, universitetsstaden Salamanca. Hade inte hört så mycket om den tidigare, mer än att den hade många vackra byggnader. Vi checkade in på flotta Hotel Alameda Palace som låg perfekt mitt i staden.


Ett badrum i marmor, med lyxig dusch och gyllene kranar.

Bara någon timma senare hade vi en inbokad rundtur i staden. Även här gick vi först fel med vår guide, men det var ändå vackra gator var vi än gick och något att titta på.


Vi fick bland annat se detta ståtliga torg, Plaza Mayor. Här kunde man sitta och njuta av folklivet med ett glas vin och lite tapas. Det var säkert inte det billigaste alternativet att äta mat i stan, men charmigt var det säkert och mycket att titta på fanns det.


Denna byggnad heter Casa de Las Conchas, vad man kan säga är ungefär snäckskals-huset.

Vi tittade också på ett stort antal kyrkor och katedraler, Catedral Nueva och Catedral Vieja somt en rad andra vackra hus och byggnader.



Här fanns i alla fall en hel del turister från alla världens hörn, alla med mobiltelefonen i hand och några även med selfiepinnen i högsta hugg.


Jag avslutade i alla fall dagen med att gå runt i olika affärer, dock utan att shoppa. Sedan köpte jag med mig några goda bakelser och kakor som jag åt till "middag".
Efter en något snabb frukost och sur personal i matsalen på översta våningen i hotellet så var det dags att packa väskan och checka ut. Och ännu en gång sätta oss i bussen och åka mot vårt sista stopp, det i Madrid.



För en lunchpaus stannade vi till i den lilla fina staden Àvila, som ni ser på bilden här ovan med sin fina ringmur. Här blev det inte heller någon guidning utan vi fick som vanligt klara oss på egen hand.


Jag tog en toast och en kaffe till lunch efter att ha vandrat gata upp och gata ner i stan. På bilden ovan befinner jag mig utanför ringmuren där jag stannat till på ytterligare ett café, denna gång för att äta en hemgjord glass.



I ett annat café hittade jag dessa härliga kakor, jag har hört talas om munkar, men nunnor att äta har jag inte sett förrän här...



Sedan var det dags att åka till Madrid, resan tog bara någon timme och vi anlände till Hotel Florida Norte, det låg kanske bra men var utan tvekan det sämsta hotellet under resan, badrummet som ni kan se ovan såg ut att ha stannat i 70-talet. Personalen var i alla fall supertrevliga här och vi skulle ju bara sova på stället en natt...


Spindelmannen väntar bara på att få rädda Madrid...

Här fick vi i alla fall en busstur runt i stan med stopp på vägen, så man kunde i alla fall få en bra överblick av Spaniens mäktiga huvudstad. Senare på kvällen bjöds vi som betalat för utflykten på en middag på en centralt belägen turist-restaurang för att äta massor av tapas.


Det var fullt av folk ute på kvällen i Madrid, lite svalare denna kväll än sommarens heta nätter.

Det råder ingen tvekan om att Madrid har sevärdheter och charm som räcker för flera resor, denna gång blev det mest en provsmakning på vad staden har att erbjuda, lite som en tapaskväll...


Här en bild på det vackra kungliga slottet, Palacio Real.

Morgonen efter hade vi en ledig dag fram till 11.45 då bussen avgick från hotellet för att ta oss mot flygplatsen och hem igen. Jag vilade mest och passade bara på att besöka en närbelägen mataffär för att köpa vatten och kakor.



Så var då min resa snart till ända. Skulle jag göra en motsvarande bussresa igen? Ja det tror jag, förutsatt att vi fick en bättre guide. Jag skulle i alla fall fundera på att åka med Ölvemarks eller Scandorama som systerföretaget heter. Om det var till en plats jag skulle ha svårt att ta mig runt i på egen hand. Grundpriset för en vecka var bara 6995 kronor för flyg, hotell och tre middagar, jag betalade extra för enkelrum och köpte med alla utflykter så det blev lite mer, drygt 10200 kronor. Men det är ändå ett okej pris tycker jag, för att jag fick se.

Läs mina tidigare reportage från resan:

Del tre här››

Del två här››

Del ett här››



Text och bild: Agneta Nisbeth Nisbeths resblogg



lördag 2 september 2017

På villovägar i Duorodalen

Här kommer del tre av fyra från mitt resereportage, på utflykt i Portugal och Spanien med Ölvemarks Bussresor. Nu kör vi vilse bland vinfälten...


En bild från den lilla portugisiska staden Lamego som hade fest just denna dag.

Så var det dags att åka iväg från Porto till nästa övernattning, i staden Viseu. En annan tidig morgon blev det innan vi åkte iväg i vår bekväma buss. Men ganska snart började problemen, vår spanske busschaufför åkte genast iväg motorvägen österut, mot Viseu. Men vi skulle ju åka längs Duorofloden, på några betydligt mindre vägar...



Så vi fick plötsligt åka av motorvägen och plötsligt vända bussen tillbaka till Porto för att sedan försöka leta reda på rätt väg in i dalen.  Så vår guide tog fram kartan och började peka höger vänster till chauffören. Jag uppmärksammade också att guiden som inte kunde ett ord spanska, hon skrev bara in sina meddelanden via google translate till chauffören. Att han blev ganska förvirrad kan man verkligen förstå. Och varför hade man inte gjort upp detta INNAN vi klev ombord?


Så här vackert var det längs den mäktiga Duorofloden med sina många vinfält.

Vi irrade runt i någon timme och jag räknade till att vi måste vända fem gånger med bussen och åka tillbaka ett tag, innan vi till slut fick stanna till för en kaffepaus på ett litet fik längs de vackra bergsvägarna längs den mäktiga Duorofloden. Det råder ingen tvekan om att det var ett oerhört vackert panorama vi reste förbi i timmar på små krokiga vägar längs bergen, men jag blir lätt lite illamående och yr, så orkade inte titta på skönheten efter ett tag.



Domkyrkan i Lamego var mycket vacker.

När vi äntligen kom fram till en stad vi skulle äta lunch i, vackra Lamego, så visade det sig att man hade en stor fest och många av gatorna var avstängda för inte bara biltrafik utan också för oss gående. Det var nämligen en minimara på gång och några av oss höll på att bli omkullsprungna av deltagarna.



Vi fick gå en lång väg fram till domkyrkan och torget där reseledare lämnade av oss.
-Här kan ni äta lunch och så ses vi här om en och en halv timme, sa hon och försvann.



Jag och några andra bussresenärer vandrade iväg från torget och på en av bakgatorna hittade vi denna restaurang, en äkta portugisisk krog där vi var enda turisterna. God, billig och enkel mat bjöd de på. Jag fick också översätta så gott jag kunde eftersom jag pratar italienska och kan lite spanska.


Vackert kakel finns verkligen överallt i Portugal, detta satt på väggen på krogen vi åt på i Lamego.

När vi sedan mötte upp vår reseledare på torget vid avtalad tid hade de andra deltagarna som valt att äta på krogen hon rekommenderat inte ens fått sin mat. Så jag tog då en promenad med vår busschaufför som visade vägen tillbaka till bussen, men genom att passera festligheterna på huvudgatan som stängts av för dagen.


Busschauffören hittade också en portugisisk tv-kändis på gatan och lyckades sedan ta en selfie med henne. Vad hon heter kommer jag tyvärr inte ihåg, men ni ser henne i rosa klänning här ovan. Efter en halvtimma hade alla tydligen kastat i sig maten och kommit åter till bussen så vi kunde köra vidare mot nästa hotell i Viseu där vi skulle sova nästa natt.



Väl framme checkade vi in på Hotel Grao Vasco, mitt i den lilla staden. Här hann jag också med en timme vid poolen innan det var dags för middag på hotellet. En middag som ingick i programmet. Här blev vi serverade vid bordet, en tre rätters meny ingick. Kanske inte den mest spännande mat jag ätit, men både hemlagad och välsmakande var den.


Så här såg matsalen ut, det var inte många andra gäster på hotellet som år middag med oss.

Jag hann också med en promenad på stan, tittade bland annat in i denna fina kyrka, med fantastiska kakelmotiv på väggarna.


Däremot blev det ingen rundtur på stan med vår reseledare, var för trött för att orka. Hade dessutom sett det jag behövde på egen hand. Så det blev en tidig kväll och skön natts sömn.

Snart kommer fortsättningen på min bussresa...

Läs del ett av resan här››

Läs del två av resan här››

Läs del fyra här››



Text och bild: Agneta Nisbeth - Nisbeths resblogg